Mrs Liljehall

Men vi klarade det tillsammans. Vi planerade det mesta i god tid, sålde av grejer i ännu godare tid samtidigt som vi hade vänliga grannar som hjälpte oss med olika saker. Stella verkade trivas som vanligt ända tills de sista dagarna då det verkligen var helt tomt i huset förutom våra resväskor och då var hon ganska uttråkad. Morris var nervös av att se väskorna stå i vardagsrummet (han blir alltid orolig när vi plockar fram resväskor, då vet han att någon ska åka iväg) och hans bur bredvid som var förberedd på olika sätt för den långa flygresan.

Nu sitter jag i soffan i vår lägenhet i Göteborg. Det känns lyxigt att överhuvudtaget ha en soffa. Det hade vi inte de sista veckorna i USA. Bara en sån sak, att inte ha en soffa att krypa upp i. 

Stella har fått ordning på den nya tidszonen ganska bra. Morris likaså. Både jag och Gustav är väldigt kvällspigga och morgontrötta här...vilket vi inte är normalt sett.  Brukar vara tvärtom: hyfsat kvällströtta men vaknar tidigt. Det rättar sig nog till snart.

Nu börjar det nya livet, i Göteborg. Känner igen allt så väl, vi bodde ju här för några år sedan. Ändå känns allt totalt nytt på något sätt. Man är inte samma person som förut liksom. Nu har vi en dotter och en hund och lever familjeliv. 

Idag regnar det. Är man förvånad? Detta är nackdelen med Sverige och kanske framförallt typiskt för Göteborg. Det är så vansinnigt deppigt väder. Tur man har så mycket annat att vara tacksam över. Nu är det dags att gå ut på promenad och handla lite. Det är så roligt att se folk i rörelse här. Där vi bodde i USA var det lugna gatan och att möta någon på promenaden var högst ovanligt.